0

Gam tuam i hih man leh minam golzaw ten hong nelhmang loh nangin British kumpi in hong tuam uk i cihcih pen Winston Churchill makaih Conservative party ziak hizaw lai hi. Galpi nihna pian ma thu khat, a bei khit teh zong ei khamtungmite lim taka hong puahtohna ding geelna – ‘Crown Colonial Scheme’ nei uh hi.


Galpi ven khit, 1945 October kha teh Governor, Sir Dorman Smith-te Rangoon lut kik ci leng, Burma uk kik dan ding a geelkholhna (White Paper) ah Burma Proper in khantohna a ngah gen loh, Burma Constitution 1935 tawh kiukna natawm ngah kik loin special power tawh Governor in kum 3 sung peuhmah uk phot ding cih hi dihdih, Kawl ten tua pen zadah bek thamloh khasia lua uh. Khamtungmi – Chin, Kachin leh Shan ten bel a ngeina Frontier Areas Administration mah ngah kik.


๐—ก๐—ผ๐—ฟ๐˜๐—ต๐—ฒ๐—ฎ๐˜€๐˜๐—ฒ๐—ฟ๐—ป ๐—™๐—ฟ๐—ผ๐—ป๐˜๐—ถ๐—ฒ๐—ฟ ๐—ฃ๐—ฟ๐—ผ๐˜ƒ๐—ถ๐—ป๐—ฐ๐—ฒ 

Galpi bei khit, khamtungmite uktoh dan ding British administrator-te geelna – ‘Crown Colonial Scheme’ ah Assam Province khamtunggam teng phial (Lushai hills, Manipur, Naga hills, tu-a Arunachal Pradesh, Khasi hills, Mikir hills etc), Burma Governor nuaia om Chin hills, Kachin hills, Shan state, Upper Chindwin, Kalay-Kabaw valley etc. leh East Bengal Province sunga Chittagong Hill Tract teng gawmkhawmin ‘Northeastern Frontier Province’ min tawh commonwealth gam khat zah dong a suak thei ding phuh sawm uh. Hih pen Assam Governor, Sir Robert Reid phulawh (confidential note) masak hiin, administration pen Burma Frontier Service ten sai hen la, London a Whitehall (British kumpi zum) in a sum ding sik leh, ci lai hi. India sunga Frontier Areas (scheduled areas or tribal areas) aikeh Chin Hills Regulation 1896 kizatna gam teng in India Constitution, Sixth Schedule nuaiah Autonomy status (self-administration) ngah ciat veve uh hi.


Hih Crown Colony Plan pen India Viceroy, Lord Linlithgow leh L.S. Amery, Secretary of State for India ten hoih sa peuhmah ahih manun Prof. Reginald Coupland, Law Member of British Council kiangah puak sawn pah uh. Burma Governor, Sir Reginald Dorman-Smith a kipan mi thupi tuamtuam ten 1946 dong hih vai ngaihsut khatin nei napi, a scheme area sunga om minam tuamtuamte ngaihdan kibat lohna leh UK General Election 1945 ah Labour party hong hat manin kipelh khin hi. Hih pen 'Coupland's Plan' cih peuhin minthang zanzan.


United Kingdom parliament, House of Commons (Lower house) seat vekpi 640 ah Clement Attlee makaih Labour party in 393 ngahin, Winston Churchill makaih Conservative party in 197 bek ngah hi. Galpi suksiat India leh Burma puah kik tawh buai niloh sang a manlang thei pena nutsiat ding cih USA kumpi tawsawn Labour party policy ahih manin Conservative party in ei khamtungmite leh Khristiante hong khualna mawk mih suak hi.


๐—จ๐—ป๐—ถ๐˜๐—ฒ๐—ฑ ๐—™๐—ฟ๐—ผ๐—ป๐˜๐—ถ๐—ฒ๐—ฟ ๐—จ๐—ป๐—ถ๐—ผ๐—ป

Pu Henry Noel Cochrane Stevenson  (1903-1984) pen 1945, October kha a FAA Director a sep pan frontier areas leh Kayah, Karen, Thaninthary division mong Victoria Point dong gawma United Frontier Union gam phuh ding hanciam leuleu. Tua dingin Panglong Confenrence khatveina 1946 kumin a sap baanah Burma Governor, Sir Reginald Dorman-Smith leh Burma Acting Governor, Sir Henry Knight-te nih zong saupi a kuppih khit teh British kumpi kiang tun dingin London manawhpih lai hi. A tomin Prime minister Attlee policy tawh a kituah mel lohna thu khat, London ah HNC Stevenson a om kala kibawl Panglong Confenrence nihveina 1947 ah Kawl makai Aung San in Frontier Area huama Chin, Kachin leh Shan makaite na zol zo lua ahih manin United Frontier Union phuh vai kipelh suak hi.


Tua hun lai Zosuante (Chin hills & Lushai hills) khuamuhna zai lo, independent aikeh crown colony a om ding pen Hausate thuneihna pai suakna ding; Kawl aikeh Vaite tawh kipawla suahtakna lakkhop ding pen Hausa beina ding, cih banah Kawlte aikeh Vaite huhna sum lo tawh nungta zolo ding cih teng tawh buaikhop uh cih theih.


(Thu pen kankan leng i theih ding kilawm na tam mahmah. Kan kei leng thei lo i hihlam kiphawk lo)

J.Thang Lian Pau



Post a Comment

 
Top